Flummigt men mättande

Den här bloggen har .. jag vet inte.. gått och dött lite. Jag har aldrig nått att berätta om mitt liv här. de är så enformigt. man kan bara skriva ett begränsat antal inlägg om samma sak. Verkstad, skola och ett icke existerande liv utanför dessa saker.

Så jag vet inte om jag är i valet och kvalet att låta denna blogg somna in. Det händer inget I mitt liv som är värt att skriva om och verkligen inget som är värt att läsa just nu.

Jag har startat en ny blogg för mina smycken och min verkstad. Så eftersom jag framöver kommer fylla den bloggen med den delen av mitt liv blir det ju inte mycket kvar till den här.

Så nu gör jag lite reklam för den nya bloggen : lisablad.wordpress.com

Så var det dags att inse vad som händer till hösten.

Jag har alltid tagit ett år i taget, det är en skoltermin på våren, sen kommer sommarlovet och en ny termin, antingen i samma skola eller en flytt och en ny skola. Men nu... för första gången så kommer jag sluta i skolan i maj. och inte ha något som kan kallas "sommarlov".

Jag vet inte ritkigt vad jag är då, då har jag inget lov mellan terminer och utbildningar. För det blev inget HDK för mig och jag sökte inte någon annan utbildning. Men det är faktiskt inget jag sörjer.

Jag visste ju att jag bara hade en liten liten chans att flytta till göteborg. Så jag började planera in en reservplan för hösten. Så när beskedet från HDK kom, ett artigt nej, så var min första tanke

"shit, nu måste jag ju till Irland" och en knut i magen.

Självförtroende dippen efter HDK kommer nog komma krypandes så småning om. Men nu har jag fullt upp att planera inför mina Irlands planer.

Varför jag mådde lite illa när Irland klättrade upp till nr.1 på min To Do- lista är för att jag är så bekväm. Jag är för osäker, för rädd och har för dåligt självförtroende för att egentligen genomföra en sån sak.

Ska jag, Lisa, helt själv göra en resa som just nu är helt luddig. Bara tanken att jag ska hitta rätt på arlanda helt själv skrämmer mig.

Men jag vet att jag måste göra detta, dels för att jag har gått och pratat om det med många och under en lång period. så jag måste komma på en EXTREMT bra ursäkt för att inte genomföra denna resa.

Det är orsak nummer ett. Orsak nummer två är att det vore bra för mig. Jag behöver lämna min safty-zone, jag behöver lära mig lite på mig själv.

orsak nummer tre är att jag behöver ha nått att göra i höst, ett mål som är större än bara överlevnad hemma i söderhamn.

Orsak nummer fyra, jag behöver se mer av världen och dess människor innan jag vet vad jag ska göra, vart jag ska vara, och vem jag är i den här stora äppelpajen vi kallar världen.

Vet inte riktigt vad som hände den här månaden. När csn-pengarna kom och mitt banksaldo visade 8100 nånting så tänkte min hjärna. Wow! shit jag är rik!! Jag kan ju köpa vad som helst nu.

Så jag beställde böcker, förhandsbokade cdskivor och konserbiljetter. Och i går kom jag på att jag glömt betala hyran, skolavgifter och alla lunchkuponger, material och annat som lagt till några siffror på min skolräkning.  Va fan!!!

Så nu, knappt 5 dagar efter att pengarna landade på mitt konto. Är det bara en tusenlapp kvar. och otroligt många dagar kvar tills nästa pengahög landar i mitt knä.

Jag ångrar dock inget av mina inköp, just nu, två av sakerna som jag så så ivrigt godkände att hamna i min brevlåda, är inte betalda än utan fakturan anländer samtidigt. Men det är ett senare problem.

Jippi för Timo Räisänen och en extern hårddisk i mars!

Jag börjar känna att det här med konstfack... nä... ska jag slänga ihop en kass ansökan för en utbildning som ändå bara tar in en handfull elever. En kass ansökan gör ju verkligen inte ens chanser större för en av dem. Första intrycket är ju viktigt och nu börjar jag känna.. nä. Jag vill inte.

Jag vill inte bo i sthlm, jag vill inte åka tunnelbana. Jag vill inte stressa ihjäl mig för nått som jag inte brinner för. HDK tog allt, och det ligger mer i mina tankar. De passar mer in på mig.

och som jag själv tjatar om "att det är bättre att söka så man inte ångrar sig" men jag vet inte.....jag tror jag skulle ångra mig mer ifall jag skickade iväg en slarvig ansökan, skämmas ögonen ur mig.

Nä jag vet inte....

Jag tar tag i de här på måndag, ikväll ska jag fokusera på melodifestivalen och äta kladdkaka.

Det var riktigt jobbigt att kliva upp ur sängen i morse. Jag lyckades inte få in någon rutin det här lovet, jag tillbringade bara två dagar i skolan, jag arbetade visserligen hemma men mycket tid gick åt till att ligga under en filt i soffan antingen med Os på tv eller en film. I fredags gick jag utanför dörren, men den så satt jag och jenny inne i soffan hela helgen och tittade på när snön yrde utanför fönstret. Då var man inte så pepp på att gå till skolan.

Och efter tre dagar i soffan (för vi tillbringade 99% av tiden där, förutom när vi behövde gå på toa eller laga mat) så såg vår lägenhet ut som en knarkarkvart.Det var filtar över allt, Både jenny och jag var i behov av en dusch, det var disk överallt. Det var  i går kväll som vi verkligen tittade oss omkring i lägenheten och upptäckte detta. Runt soffan hade vi spritt ut allt möjligt. Det fanns härliga matvaru kombinationer. Hela vardagsrummet luktade rostad lök efter att vi glömt plocka undan den, det stod en vodkaflaska, gamla drink glas från melodifestivalkvällen, en tom form efter en chokladkaka, en förpackning för semlor, en upp och ned vänd brödrost och mitt i detta satt två flickor helt insnurrade i filtar och kuddar och virkade.

Jag kan tänka mig att det är i en lägenhet åt det hållet som man hamnar i efter att ha varit hög i 3 veckor i sträck. Vi hade dock bara lessnat på snö.

DEt var ju inte mitt mest eleganta ögonblick i livet, men rätt gött ändå.